Arresten

Grrr...är det någon som vill adoptera mig innan jag blir tokig. Nu har min människa eller kvinnan som jag kallar henne för fått frispel hon är stressad, gnäller och städar som en galning. Hjälp! Hon har tvättstuga och där hade grovtvättmaskinen pajat så det var vatten överallt, hela golvet såg ut som en pool så hon fick städa en halvtimme innan golvet var torrt...hon kommer hem och ser att golvet i hallen och köket är täckt av grön färg, springer runt och letar efter den skyldiga. Jaja, jag erkänner jag hade långtråkigt så jag bet av snöret i kvinnans munkjacka och tuggade på den, blötte ner den ordentligt, sprang runt med den, målade med snöret jag måste väl få visa kvinnan vilka dolda talanger jag har. När jag var nöjd med resultatet så gick jag och la mig på soffan och väntade på kvinnan. Hör konstiga ljud när hon kommer in i hallen hon blev väl stum av beundran och kan inte komma på dom rätta orden. Hon måste vara världens lyckligaste kvinna som får bo ihop med mig en sann konstnär. Jag lägger mig tillrätta och väntar på beröm, några komplimanger eller lite god mat, men inte, kvinnan kommer fram röd i ansiktet och ber mig hosta upp snöret och inte prata med henne på några timmar. Kvinnan städar och upptäcker att färgen inte går att tvätta bort från hennes ljusa golv och då kan jag säga att jag inte var populär. Till slut när hon har provat 10 olika medel hittar hon ett mirakelmedel i städskåpet och får bort färgen. Så här sitter jag i arresten tills hon har städat klart och får inte säga ett pip...